torsdag 4 mars 2010

Roadrunner nyskodd

Så kom Roadrunner äntligen iväg för att uppgradera sitt innehav av skodon. Sina Saucony Hurrycane X har han nu under en anspråkslös ceremoni tagit farväl av genom att osentimentalt gå raka vägen till sophinken i köket. Under en timme igår eftermiddag hos den utmärkta lokale dojhandlaren Löplabbet blev han servad och skodd under överinseende från såväl butikschef som företagets vd, som ”påpassligt” nog var på plats.

Som jag har skrivit tidigare är jag fullständigt novis på löpskoområdet. Därför har jag och två kompisar, varav den ene själv i branschen, längre pratat om att ha en dojkväll på Löplabbet i Uppsala. Dels för att sko oss och dels för att få oss lite bildning till livs i löpardojeteknologins landvinningar under senare tid.

Igår kom vi alltså äntligen till skott efter att jag på sistone legat på med ettriga mejl till de båda kompisarna. Erik, tillika butikskedjans högst uppsatte, kom till butiken direkt från deras nyöppnade lokalkontor där han legat på knä och skurat golv. Mycket riktigt så spred han också en inte så diskret doft av golvrengöringsmedel.

Efter löpstegsanalys, som även denna gång visade att jag springer med lätt pronation, hämtades en uppsättning lämpliga dojor fram. Den som satt tveklöst bäst på foten var uppföljaren till den sko jag hittills sprungit med: Saucony Hurrycane XI. Den fanns i en diskret svart-grå version samt i en lite mindre diskret röd, vilka jag till slut på oklara grunder valde. Kanske börjar jag få tillräckligt med löparsjälvförtroende att de blickar som de eventuellt drar till sig ute på löprundorna inte längre stör nämnvärt.

Min kompis och namne Henrik som provade dojor samtidigt valde även han mellan tre likvärdiga alternativ. Eftersom det var svårt att välja frågade han butikschefen vilken doja som var lättast. Några viktsiffror hade han dock inte i huvudet men erbjöd sig istället att hämta en våg. Det visade sig att ett par vägde 18 gram mindre än det näst lättaste paret och eftersom Henrik är en gramjägare av rang blev valet därför lätt.

Efter dojinköpen blev det sushimiddag på en intilliggande sushirestaurang där vi så smått även började smida planer inför sommarens traditionella fjällvandringsresa. Var det bär av vet vi inte än men alternativen är både många och lockande.

I eftermiddag kommer jag att inviga mina nya dojor under ett intervallpass på löpband. Femhundringar i all ära men idag vill jag nog prova något nytt. Förslag emottages fram till c:a 15.00 i eftermiddag.

Dessa dojor pryder numera Roadrunners fötter.
Nu gäller "bara" att trimma upp dem så att
de kan hålla åtminstone 3.59 min/km-tempo
under 40 minuter.

10 kommentarer:

  1. OK Henrik, här är mitt förslag då. En stege bestående av 100m-200m-400m-600-800m-1000m-1000m igen-800m-600-200m-100m, pausjogg hälften av varje intervallsträcka,dvs som längst 500m.

    Tusingen ska upprepas bara för att göra det lite extra jobbigt. Ger ger jag ingen vägledning om, kör hårt med kontroll, men inte hårdare än att sista 200m går lika snabbt som första.

    SvaraRadera
  2. Oups, tyvärr för ett ord bort, det ska naturligtvis stå: "TEMPOT ger jag ingen vägledning om..."

    SvaraRadera
  3. Spännande upplägg. Om inget bättre förslag kommer in så kör jag på ditt! Funderar på att prova med 3.50 - 4.00 - minuterstempo.

    SvaraRadera
  4. Bra val av skor, och då tänker jag närmast på färgen för modellen har jag inte provat. Skor ska vara färgglada!

    Staffan föreslår ju ett kul pass, annars kanske Olgor kanske kan vara något? http://www.jogg.se/?sida=forum&subid=5793

    SvaraRadera
  5. Rött är rätt - det är ju inte så att du kommer att ha dem till kostymen.

    Jag behöver själv köpa nya skor snart, och eftersom jag också pronerar hoppas jag på en kommande utvärdering av Saucony Hurrycane XI.

    SvaraRadera
  6. Jag håller nog på den klassiska staffanmilen. Var tredje kilometer löps i avsevärt högre tempo än de andra: två lunga K i 12,5 km/h därefter 1k i 14,5 osv i en mil.

    SvaraRadera
  7. Tack för förslagen, men jag tror att jag håller fast vid Staffans stege. Olgor verkade ganska jobbiga men det kändes inte helt lätt att veta vilka två tempon man skulle växla mellan.

    Staffanmilen lär jag helt säkert prova framöver.

    SvaraRadera
  8. ...så nu vet ni vad kvällens eller morgondagens blogginlägg kommer handla om:-)

    SvaraRadera
  9. Sjysta pjucks! Klart du fixar sub40 i dem!!

    SvaraRadera