Måhända var det en smula dumdristigt men Roadrunner kunde inte låta bli. I sitt förra inlägg skrev han att han skulle ta det lugnt fram till Premiärmilen nästa helg. Detta efter att ha presterat en enligt honom skaplig tid på 5 km. Endast två dagar senare står han åter på löpbandet, taggad som få och med ambitionen att sätta personligt rekord på 10 km.
Varför kan jag inte låta bli? Jo, för att jag har hittat en bra taktik för att slå ett tidigare rekord. Det är bara att gå ut i det snittempo jag hade när jag slog rekordet senast och inte springa långsammare än så. Sedan bör man ju förståss helst höja tempo också. Enkelt och det fungerar.
Hittills i alla fall. Efter dagens försök tror jag inte att det går att pressa ner så mycket mer. Snittempot från mitt drygt en vecka gamla rekord på 42:53 var 4:17 min/km och således var det detta tempo jag lade mig i från början. Mjölksyran gjorde sitt inträde ganska tidigt i vänstra vaden men försvann efter halva distansen. Fram till dess höll jag mig konstant i det tempo jag inledde i.
Det kanske är lättare att redogöra i siffor:
1 - 5 km 4:17 min/km
5 - 6 km 4:13 min/km
6 - 7 km 4:09 min/km
7 - 9 km 4:05 min/km
Vid 8 kilometer började det bli ordentligt jobbigt och jag började misströsta. Trodde faktiskt inte att jag skulle orka hela vägen. Jag flåsade högt och plågat och jämrade mig emellenåt.
9 - 10 km Jag minns faktiskt inte vilken hastighet men jag har för mig att jag höjde till 4:00 min/km. Det är möjligt att jag höjde ett par gånger därefter. Jag minns allt som i ett töcken. Det var riktigt kämpigt. Vid 400 meter kvar orkade jag inte höja som jag brukar mer men när 150 meter återstod höjde jag till 3:48 /km och tog mig "i mål".
Även denna gång krossade jag mitt förra rekord men nu med exakt 50 sekunder. Det nya rekordet lyder 42:03 och hade jag bara orkat titta på klockan hade jag kanske kunnat ta mig in på typ 41:58, vilket hade suttit som en smäck.
Jag tror att upplägget var i det närmaste perfekt. Öppningstempot och farthöjningarna efter 5 km var försiktiga men väl anpassade efter min kapacitet. Jag var fullständigt utpumpad efteråt och jag orkade inte ens jogga under nerjoggen. Istället blev det en stapplande gång i 800 meter innan jag försiktigt började jogga lite.
Nu blir det däremot lugnt fram till Premiärmilen. Jag lovar! Kanske ett långpass till helgen och lite lättdistans under nästa vecka så är jag nog i toppform till nästa helg. Jag har ingen aning om jämförbarheten mellan utelöpning och löpband men jag kommer att vara mycket nöjd om jag tar mig under 43 minuter på premiärmilen.
Ska du också springa Premiärmilen?
Wow, you're my hero!!
SvaraRaderaGrattis!
Här har det inte blivit något sprunget på två veckor pga. jag slutligen tagit över barnens förkylningar. Suck.
Skall försöka starta lugnt under helgen.
Då blir det lugna 5k och om det går bra en av dina stegar på 10k.
Grymt! Jag tror ju iofs att man springer fortare ute än på band, och särskilt på tävling. Om det inte är på tok för trångt då...
SvaraRaderaGalet!
SvaraRaderaNu får du sluta hålla tillbaks, och sätta ett korrekt rekord som du inte slår på ett tag. ;)
Jag ska inte springa Premiärmilen, är borta då. Annars hade det varit väldigt lockande.
HEJJA HEJJA! Jag tror att det kommer att gå jättebra för dig nästa helg. Du har gjort fina snabbdistans-tider och att ha det i bagaget när du står på mållinjen tror jag kommer att hjälpa dig fysiskt såväl psykiskt!
SvaraRaderaSjälv så är jag på skidsemester då, annars så hade jag gärna kutat och checkat formen :) LYCKA TILL!!!!
Kul att läsa om nya rekord varje vecka, det inspirerar!
SvaraRaderaTror att premiärmilen i år kan vara svår att jämföra med löpband, det kommer nog vara ganska kladdigt. Jag ska själv springa men räknar inte med att sätta något nytt PB med tanke på underlaget.
Jag tror, utan att ha torrt på fötterna, att det är helt olika saker att springa på löpband och att springa utomhus - även sett till tider. Men det saknar ju inte betydelse att du pressar fram nya personbästa på löpande band...
SvaraRaderaJag håller tummarna för dig på Premiärmilen, men åker själv till Mallis samma dag.
Good job! Under 43 bör kunna sitta som en smäck OM du kan ta vara på publiken och halkigt/geggigt underlag :-) Lycka till - vi kanske ses nånstans i geggan?
SvaraRaderaFantastiskt. Att du orkar höja sådär på slutet. Pannbenet verkar det inget fel på!!
SvaraRadera@Alla: Jag är väldigt nöjd med vad jag fick ur mig själv på löpbandet. Tiden är väl kanske inte nåt märkvärdigt men att jag lyckades pressa ur mig så pass mycket är jag väldigt nöjd med. I synnerhet att jag hade pannben nog att höja tempot när jag egentligen var helt slut och ville stiga av bandet.
SvaraRaderaJag är oerhört nyfiken på vilken skillnad det är att springa utomhus och på löpband. 42 minuter på löpband hoppas jag motsvarar strax under 43 på premiärmilen, men jag kanske har helt fel. Så geggigt borde det väl inte bli eftersom endast två kilometer går på grus och resten ska visst vara asfalt enligt hemsidan.
Vissa hävdar att man springer lite fortare utomhus (på tävling) jämfört med löpband medan andra säger att det går långsammare. Jag hoppas den förstnämnda gruppen har rätt, även om jag kanske inte tror det egentligen.