Oj jäklar! Det har gått mer än två månader sedan senaste inlägget från Roadrunner. Vad har hänt sedan sist? Om detta ska han nu berätta.
Jag läste nyligen mitt senaste inlägg som skrevs för drygt två månader sedan. Det stod bl.a att jag var på gång att komma igång igen efter ett uppehåll på några veckor. Hur gick det med detta?
Det gick alldeles utmärkt. För första gången på mycket länge var löpningen njutbar. Jag kom ut, helt planenligt, ungefär varannan dag och distanserna låg på dryga milen. Under de knappa fyra veckor jag kunde träna gjorde jag märkbara framsteg.
Därefter hände det som hänt alldeles för ofta på sista tiden och vars orsak är höljt i dunkel. Jag fick åter igen ont i halsen, och skiten sitter kvar än idag ungefär fyra veckor senare. Det är inget som stör mer än i avseendet att jag inte kan träna. Så pass lindrigt är det. Jag kan inte begripa varför det biter sig fast så länge när jag väl drabbas?
I fredags var jag till min husläkare för att få ett sjukintyg att skicka in till Stockholm Marathon. När jag bokade tid passade jag även på att skälla ut den stackars tjänstgörande sköterskan då de tydligen har mage att ta extra betalt om man vill ha ett intyg på att man är sjuk, något som tar läkaren c:a två minuter att ordna. 322 kronor kostade läkarbesöket. De vet att de kan ta extra betalt för minimalt med arbete när de vet att patienten måste ha ett intyg. Fy fa-an!!Men å andra sidan får jag tillbaka startavgiften till maran så det hela blir en plusaffär ändå.
Nu väntar jag bara på att bli frisk igen så att jag kan komma igång med träningen inför Lidingöloppet.
