Inför Premiärmilen

Dagen för Premiärmilen är äntligen här men några stordåd lär det väl knappast bli. Termometern visar -3 grader och när Roadrunner tittade ut regnade det, vilket verkar strida mot naturlagarna. Men trots dåliga förutsättningar är han taggad som få och kommer att göra sitt absolut yttersta idag.

I helgen har inte mindre än två små familjemedlemar varit magsjuka. Det är lätt att inbilla sig att man själv håller på att bli sjuk när man är tvungen att ta hand om nerkräkta sängkläder eftersom det även bringar den egna magen i obalans. Jag kände mig lite svajig i kistan under hela gårdagen och trodde att när som helst skulle det vara min tur. Men hittills tyder ingenting på att det var annat än inbillning.

I fredags sprang jag lite för att få känna på lite olika farter. Jag har fortfarande stor respekt för tempon snabbare än 4:20 /km men jobbar på att försöka tappa detta (mer om det i ett senare inlägg). Träningen blev någon slags intervallpass med nedtrappning. Så här såg det ut:

1 km 4:15 /km
500 m 5:00 /km
1 km 4:20 /km
500 m 5:00/km
1 km 4:25 /km
500 m 5:00 /km
osv.

Ja, ni fattar nog hur det fortsatte. Jag kände att jag ville ha in lite högre tempon för att känna hur det kändes i benen, som fortfarande verkar vara lite tunga efter 42:03-passet förra veckan samt de 25 kilometrarna under förra söndagen.

Idag gäller det att gå ut hårt och sedan öka. Första halvan planeras gå lite snabbare än 4:20-tempo och därefter blir det farthöjning efter bästa förmåga. Någon vätskepaus behövs inte på en sprintdistans som milen.

Antagligen blir det ett till inlägg från Roadrunner senare idag där jag redogör för dagens insats.