Med tanke på hur oerhört mycket som finns skrivet om just löpning så borde ämnet vid det här laget vara helt uttömt sedan länge. Om löpning finns åtskilliga hyllmeter böcker skrivna och jag är själv innehavare av c:a 0,3 hyllmeter löplitteratur. Även långlivade och fortfarande vitala månadstidningar som Runners World verkar hela tiden hitta nytt stoff att förse sina entusiastiska och kunskapstörstande läsare med. För att inte tala om allt som finns skrivet på internet i ämnet, där Roadrunner bara är en av hundratusentals bloggare som var och varannan dag har något att skriva om den mycket enkla och primitiva motionsform som löpningen utgör.
Vad varje löpare upplever i löpspåret är tämligen unikt och vad de alla har att berätta är mer eller mindre intressant. Intressant till viss grad är det nämligen alltid att läsa andras bloggar eller inlägg i olika diskussionsforum. Men för att fånga mitt intresse krävs en viss förmåga att uttrycka sig samt att viss passion - eller åtminstone målmedvetenhet - ska gå att skönja. Efter att ha läst bloggar och hängt i olika diskussionsforum inom mina andra intressen kan jag konstatera att just löpare faktiskt uttrycker sig bättre än genomsnittet. Vad det beror på måste jag nog fundera en stund på för att inte riskera att skriva något förhastat om eventuellt samband mellan löpning och förmåga att uttrycka sig.
Löpningsämnet är knappast uttömt. Detta är min blogg och den handlar i huvudsak om min löpning. Såväl löpning som bloggande är nyväckta intressen (även om jag alltid gillat både löpning och skrivande) och min löpning är långt ifrån uttömt. Den har precis börjat!
Men så är det ju också så att mycket tål att upprepas. Om något klokt skrevs om löpning i oktobernumret av Springtime 1983 så kan ju detta vara värt att upprepas i nya varianter typ en gång om året i RunnersWorld. Vilket säkert också görs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar