torsdag 15 april 2010

Träningsvärk i varenda muskelfiber!!!

Tisdagens tvåhundringar gjorde under gårdagen sig påminda i form av en fullständigt magnifik träningsvärk. Den inplanerade återhämtningsjoggen igår kväll fick stryka på foten till förmån för soffliggande samt visst hushållsarbete utfört med försiktiga rörelser.

Att springa, jogga eller ens lufsa igår kväll var helt otänkbart. Under dagen var det med stor möda jag förflyttade mig mellan mitt arbetsbord och lunchresturangen fyra trappor ner. När jag var tvungen att förflytta mig på jobbet frågade mina kolleger varför jag smög fram. Efter att ha berättat om träningsvärken förklarade jag att det var det enda sätt jag kunde förflytta mig utan att gny varje gång jag satte ner foten.

Man inbillar sig lätt att det inte ska synas att man har ont när man rör sig långsamt och försiktigt. Jag hann emellertid inte vara hemma i mer än en halv minut igår kväll innan min sambo påpekade att ”Men oj, vad du ser stel ut!”.

Att sprintintervaller kan ge en skapligt vältränad man en sådan fantastisk träningsvärk måste helt enkelt betyda att träningen är effektiv. Det krävs dock att det görs 3 gånger i veckan men å andra sidan tog jag nog i överkant då jag körde hela 19 stycken (se gårdagens inlägg!). Det lär räcka med 6-12 intervaller tre gånger i veckan för att det ska ge en märkbar skillnad i prestationen på längre distanser.

Idag är träningsvärken långt ifrån borta men i alla fall uthärdlig och den uteblivna återhämtningsrundan ska springas i eftermiddag istället. Än en gång är det Djurgårdens stigar som ska uppsökas. Känns det bra kanske jag lägger in några tvåhundringar igen, med då högst åtta repetitioner.

5 kommentarer:

  1. Hahaha! Man måste bara älska de senaste inläggen: "Tänk långsiktigt" följt av "Tvåhundringar" och nu "Träningsvärk" :)

    Underbart, jag kör samma recept! Som de sa i lumpen, det som inte dödar det härdar.

    /Marcus

    SvaraRadera
  2. Hehe... när jag skrev "Riktigt viktigt att tänka långsiktigt" var det mina snabbdistanspass i rekordtempo som jag hade i åtanke:-). De var jobbiga på ett annat sätt än sprintintervallerna eftersom de inte gav någon träningsvärk men väl en matthet och stumhet som satt i ganska många dagar.

    Men i övrigt är jag känd för att byta träningsstrategi lika ofta som jag byter kalsonger:-)

    SvaraRadera
  3. Jag har en liknande upplevelse efter gårdagens rusher. Jag springer egentligen aldrig så snabbt om det inte är på upploppet i någon tävling. Och då blir det ju bara en gång jämfört med 20-talet igår. Morgondagens pass kommer att vara en lugn tillställning.

    SvaraRadera
  4. En fundering...det kanske är smart att köra tvåhundringarna i lite lugnare fart nästa gång? Så att du inte tvingas vila för länge, menar jag :)

    SvaraRadera