Som sagt… marathondrömmen lever vidare och även om vaden sköter sig fram till start så är det mycket annat som kan hända. Just nu, och sedan i förrgår, är Roadrunners sambo praktförskyld med ymnigt rinnande nästa samt kli och krax i halsen.
Vaden oroar mig allt mindre och plötsligt börjar jag tänka på allt annat jävelskap som kan tänkas hända. Det slår nämligen sällan fel! Ser jag fram emot något händer det nästan alltid något som, om inte evenemanget får ställas in helt, åtminstone lägger sordin på glädjen och hindrar mig från att roa mig ordentligt efter min fulla kapacitet.
Det är inte bara förkylningar och halsont jag tänker på. Inför andra tilldragelser av helt annat slag än löptävlingar har jag drabbats märkliga olyckor och diffusa åkommor. Inför ett par vänners bröllop för lite drygt tio år sedan hade jag lyckats dra på mig en fet blåtira under ett fysträningspass. Under vigseln och utomhusmingel i Linnéträdgården i Uppsala kunde jag dölja den under ett par übercoola glajor. Men när det väl var dags att gå inomhus var det bara att möta folks reaktioner.
Vid minst ett par stora fester jag sett fram emot har plötsligt stora röda finnar slagit ut i full blom mitt på nästippen så att doftorganet sett helt förvrided ut. Självklart har de signalröda utväxterna kulminerat precis lagom till festligheterna och fått mina bordsdamer att rygga tillbaka i ren förskräckelse när jag presenterat mig.
Men en finne, om den så täcker halva ansiktet, ska självklart inte stoppa min framfart i maran. Jag tog det bara som exempel på vad som kan tänkas inträffa inför något man ser fram emot.
Igår cyklade jag motionscykel i 1,5 timme. På den tiden hann jag 30 km med en puls i intervallet 140-150 bpm. Innan blev det lite löpstyrketräning, men även överkroppen fick sig en genomkörare.
Kul att fler fastnat för stretchövningen jag skrev om i mitt förra inlägg. Nu är det fler än jag som kan rekommendera den. Märkligt att jag inte hört talas om den förr. Om Staffan har fått ett träningspass uppkallat efter sig så kanske stretchövningen kan ges namnet "Roadrunnerrotation" eller nåt:-).
Det handlar väldigt mycket om inställning. Om du hela tiden går och oroar dig för att något ska hända så kommer det sannolikt också att göra det. Jag brukar jämföra med den femåriga cyklisten som är helt fokuserad på att inte krocka med lyktstolpen där framme... Vi vet hur det brukar sluta.
SvaraRaderaVi kan kalla det en självuppfyllande profetia. Mitt råd är att vara helt inställd på att allt kommer att gå bra. Det ska bli otroligt roligt och spännande att springa Stockholm Marathon i år!
Roadrunnerrotation får övningen heta. Krångligt att läsa men lätt att uttala. Mina två äldsta barn går också runt och snuvar och hostar. Lite hypokondri hör till tycker jag.
SvaraRaderaJag fick min förkylning i söndags. Hejdå sista långpasset och formen. Grym otur, men samtidigt betyder det att jag sannolikt slipper bli förkyld t ex nästa fredag. :) Så länge jag tar det hyfsat lugnt nu det vill säga...
SvaraRaderaDet där otyget har börjat drabba mig med nu för tiden så fort jag börjar blir "för seriös". Jag blir inte sjuk (peppar peppar) men kroppen rasar på ett eller annat sätt.Spelar ingen roll om jag är superförsiktig och verkligen gör "rätt". Morgans teori stämmer inte heller. Jag är nog snarare FÖR fokuserad på att det ska gå bra. Var till 100% säker på att kunna springa LL ultra, men vad händer? Halkar på isen och ett ledband i ryggen pajar. (Och nej något sådant fanns inte ens i min tankevärld så jag kan inte ens ha tänkt "fel") Jag tror det är någon som busar med oss!
SvaraRaderaMotionscykel 1,5 timme! Hur pallar man med det. Det är ju än tråkigare än att löpa på band tex.
SvaraRadera@Anonym: Första timmen Arto Paasilinnas "Harens år". Sista halvtimmen blev det skön soulmusik från min iPod.
SvaraRadera@Ingmarie: Nej, Murphy går inte att gardera sig ifrån. Alltid är det något skit som kan hända.
@Linus: Trist! Mitt senaste "långpass" var på hela 8 kilometer (för en vecka sedan) och det enda det gav var en ömmande vad. Jag kommer att komma till start på maran med endast 5,6 mil löpning den senaste månaden:-/.
Hmmm - trist sånt där, men i värsta fall (hehe) så kan du ju ta en ölpaus och invänta mig i startgrupp F och "promenera" runt med mig :-) - för 5 timmar är väl "promenadtempo" för dig?
SvaraRaderaHåller med Lars, den där kallas numera Roadrunnerrotation och tar riktigt bra. Hoppas få träffa på dig på IP på lördag!!
SvaraRadera