onsdag 27 januari 2010

Roadrunner funderar och resonerar kring ordet "svacka"

Efter mycket grubblande har Roadrunner kommit fram till att han går och bär på någon dold infektion som är orsak till det rejäla bakslag i träningen han upplever nu. Det kan helt enkelt inte vara möjligt att tappa så pass mycket som han har gjort och samtidigt vara fullt frisk.

Att jag i ett sånt tillstånd ska våga höja tempot, som jag har övervägt, förefaller inte särkskilt förståndigt. Frågan är också om jag vågar träna över huvud taget? Jag har ett läkarbesök inbokat först den 8/2.

Vänner, kolleger, bekanta och en och annan bloggläsare som jag beklagat mig inför har i några fall lagt fram den föga tillfredställande förklaringen ”Du kanske bara har en svacka just nu?”. Det är bara min goda uppfostran som hindrar mig att svara så här”Nämen jahaa, så måste det givetvis vara!! Det är förstås en SVACKA jag just nu upplever. Tack så mycket!! Då förstår jag precis”. Självklart skulle jag aldrig säga så men visst pimpar det upp ett blogginlägg med en skön och djupt ironisk replik ibland!

Ordet svacka har lika stort förklaringsvärde inom träningen som inom allt annat: ekonomi, humör, kreativitet eller kärlekslivet. Ordet är dock behändigt eftersom det, rätt använt, innefattar hur många delförklaringar som helst. På egen hand är ordet dock helt meningslöst. Oftast är det ett intrikat samspel av faktorer som gömmer sig i ordet svacka och några av de jag upplever just nu är dessa:

  • Jag har börjat svikta i min tro på MAF-träningen. I början var tron på dess förträfflighet stark som en sydstatspredikants tro på evangelierna. Frågan är om det finns någon placeboeffekt att räkna med inom träningsfilosofin? Jo, det gör det nog. Jag har läst om flera undersökningar där de som tror att de fått prestationshöjande medel men som i själva verket fått sockerpiller har bättrat på sina träningsresultat signifikant. Mycket intressant! Tror man inte tillräckligt mycket på en träningsmetod så kommer man nog inte uppleva samma resultat som den som är övertygad om att den fungerar. Frågan är bara vad som är hönan och ägget i mitt fall… började jag tappa tron efter att det började gå sämre eller gick det sämre för att jag började tappa tron? Faktum är att mina läsare i sina kommentarer hjälpt mig att få upp ögonen för andra träningsformer, vilket jag är väldigt tacksam för.
  • Löpglädjen förtas av den bistra kylan. Jag har aldrig varit särskilt förtjust i den svenska vintern så som den ser ut just nu. Med åldern har jag också blivit mer känslig för mörker. Ingenting går upp mot löpning under våren och sommaren.
  • Jag är riktigt less på den runda jag brukar springa. Det känns som om jag känner igen varenda sten, träd och till och med underlagets ojämnheter i Gamla Uppsala, Röbo och Librobäck. Det är nästan så att jag skulle kunna springa min vanliga runda med förbundna ögon. Jag måste hitta andra rundor. Nu!
  • En gnagande oro över att jag skulle vara sjuk på något sätt. Jag har aldrig varit särskilt hypokondriskt lagd men träningsresultaten pekar onekligen i den riktningen.
I kväll funderar jag på att prova en runda igen. Tyvärr lär det bli min vanliga runda, som jag är urbota less på. Det känns föga inspirerande med andra ord.

Min axelskada som jag berättade om i mitt förra inlägg är en smula bättre, med betoning på en smula. Jag har fortfarande problem med att klä på mig och kan bara sova på vänster sida (högeraxeln är skadad) eller på rygg, vilket tyvärr leder till att jag vaknar ganska ofta.

Hur brukar ni göra för att variera era rundor, eller ni kanske inte har några problem med att springa samma hela tiden?

6 kommentarer:

  1. Men det klart... jag skulle helt klart kunna stå ut med att springa samma runda hela tiden förutsatt att träningsresultaten pekade i rätt riktning.

    SvaraRadera
  2. Nu låter jag äkert lite hurtig men tänk så fantastiskt det kommer att kännas i vår! Efter den här vintern... :) Jag varierade mig igår med att hitta en runda i skogen som var upptrampad och inte skidspår. Vilket lyft! (Fast km-tiderna blev så usla att det var helt makalöst). Helt magisk känsla. Men så har jag ju också förmånen att kunna förlägga träningen till förmiddagarna vilket gör det hela enklare. Att träna i dagsljus gör en hel del för humöret. sedan har ju jag förmånen att vara så ny i löpspåret att jag tror att jag kommer att förbättra mig oavsett hur jag springer. MAF-träning tycker jag dessutom känns ypperligt med tanke på årstid och underlag.

    För övrigt är det faktiskt lite underligt att du försämrat dig så drastiskt. Du borde stagnera och inte bli sämre. Men det är oxå konstigt om du har en infektion och inte känner av någonting. Själv springer jag även om jag har lite "kli" i halsen men det märks direkt på km-tiderna. Det blev långt det här inlägget...

    SvaraRadera
  3. Jag har också svårt att springa nya rundor. Borde bli bättre på det för det blir ju så mycket roligare då.

    För mig är det idag så att olika tillfällen gör att jag väljer någon av mina ca 5 olika rundor, så lite variation blir det.

    Testa att spring din vanliga runda åt motsatt håll, bara det kan vara en förändring som gör att man ser allt på ett nytt sätt.

    SvaraRadera
  4. Det här med motivationsbrist är klurigt. Det är så himla olika som individ vad som är det bästa att tackla det på.
    Men för mig är det inte konstigt att det kommer nu. Det har varit mörkt ett tag, det är uselt underlag etc etc.
    För dig kan det ju också vara en dipp i förtroendet för den träningsmodell du valt, lite som du är inne på.
    Men några mirakelkurer har jag tyvärr inte. Måtte barmark och värme komma snart!

    SvaraRadera
  5. Jag tror mig veta att du inte ar sarskilt prylintresserad, men om du inte har en GPS sa skaffa en! Det gor att du kan gora varje vag eller stig till en ny runda, du vet exakt (hyfsat) stracka etcetc. Sedan skulle jag nog i dina skor bara testa nagra pass fria fran pulsklocka - spring i ett tempo som kanns skont och lagom, lek med olika hastigheter etc och se efter du ar klar vilka km-tider du fick, det kommer nog kannas tillrackligt nytt redan dar. Du kan alltid ga tillbaks till ditt MAF-program nar du kanner motivationen komma tillbaks. Lycka till!

    SvaraRadera
  6. Får jag komma med det försiktiga förslaget att kanske haka på Uppsala Löparklubbs kvalitetspass? Eller dra till hufvudstaden och köra långpass med mig och ett gäng bloggare? Bara för ombytets skull :-)

    SvaraRadera