Kallaste långpasset hittills.

Vem ger sig frivilligt ut och springer 19,7 kilometer då termometern visar minus 14 grader?

Åtminstone en person gör det: Roadrunner. Och det är inte utan att han funderar om han är riktigt klok. Men vad gör man när tillfällena är få då det passar alla i familjen att man sticker ut och springer? Men man kommer man inte ifrån att även om jag hade förfogat helt fritt över tiden under dagen visar ju termometern likförbaskat minus 14 grader.

Kanske skulle jag ändå valt samma tid om jag fått välja fritt? När jag tänker efter var det inget större fel på tidpunkten. Klockan 14.20 gav jag mig av hemifrån. Under mina Saucony Hurricane x knarrade den i den iskalla snön. Det frasade om varje steg som när man trycker i sig en näve chips. Idag var det ytterligare ett par grader kallare än i förrgår men till skillnad från då var jag tvungen att då och då dra upp min buff framför ansiktet för att inte åka på köldskador.

Som jag skrivit här i bloggen tidigare så är jag praktiskt taget nybörjare när det gäller löpning. Jag har aldrig kunnat springa kontinuerligt över året och vet därför inte hur kyla påverkar prestationen. Dagens pass var det långsammaste på länge och efteråt visade pulsklockan 5.57 min/km med snittpuls på 137. Detta trots att det gick lite snabbare i slutet av passet än i början. Jag vänder mig därför till mina läsare med den frågan. Hur ligger det till egentligen? Hur påverkar kyla prestationen?

Min egen lilla hypotes är att hjärtat får jobba lite extra för att hålla kroppen varm i alla minusgrader. Jag upplevde det som ganska kallt, även under mina kläder och i synnerhet då jag började svettas efter c:a fem kilometer.

Vad händer härnäst på Roadrunners löparblogg? Jo, på självaste nyårsafton kommer en sammanställning av årets träning, måndad för månad. I skrivande stund har jag hunnit fram till och med augusti. Välkomna tillbaka för diger läsning på nyårsafton!