Blogga - det bästa du kan göra för din träning

Men att träna måste väl ändå vara det bästa du kan göra för din träning? Roadrunner förtydligar sitt statement: Att blogga om sin träning förutsätter att det finns någon träning att blogga om. Samtidigt noterar han hur löparbloggarna inspirerar varandra i såväl träning som skrift.

Det bästa jag har gjort för min träning är att börja blogga om den. Samtidigt som själva skrivandet manar till eftertanke och reflektion kring träningen så sporrar den mig också till stordåd i löpspåret. Att skriva om ett träningspass man är särskilt nöjd med - där man tagit ut sig lite mer än man trodde var möjligt – är en härlig skrivupplevelse. Just detta gör att man höjer kvaliteten i sin träning, för vem vill skriva – eller för den delen läsa – om ett slarvigt utfört och oinspirerat träningspass? Jag dömer dock inte ur er (inklusive mig själv) som ändå gör detta. Finns det eftertanke och reflektion bakom så blir det oftast ändå intressant läsning. Flera gånger har jag skrivit trötta och oinspirerade inlägg som inte dugt att publicera. De skulle inte varit till glädje för någon utan bara utgjort utfyllnad i inläggslistan.

Särskilt peppande är det att få uppmuntrande kommentarer. Tack all ni som känner er träffade!

Särskilt kul är det att se hur vi inte bara inspirerar varandra genom träning. Jag har ett särskilt stort intresse för svenska språkets alla uttrycksmöjligheter och snappar lätt upp språkliga konstruktioner som upprepas. Nej, jag pratar inte om plagiat. Det kan vara frågan om ett kärnfullt uttryck eller ett i sammanhanget ovanligt men träffsäkert ord som någon använder och som man inom ett par dagar kan se hos andra bloggare. Om detta är omedvetet eller inte låter jag vara osagt men jag drar mig inte för att erkänna att även jag återanvänder ord och uttryck som jag fastnat för. Jag snor dem dock inte rakt av utan ser till att använda dem i ett nytt eller liknande sammanhang. Kanske behövs de också skrivas om en smula för att inspirationskällan inte ska vara alltför uppenbar.

En av flera anledningar till att jag började blogga var att jag inte hade någon att prata träning med. En kompis tränar också till maraton och ska springa sitt femte i sommar.  Det kan tyckas ligga nära till hands att prata träning med honom. Det har jag försökt med men saken är den att han avskyr löpning av hela sitt hjärta och är således inte särskilt road av att prata om den träning han så innerligt hatar. Att lyssna på hans tankar om löpning är dock stor underhållning och jag har därför bett honom att skriva ett gästinlägg om sin syn på löpträning hos Roadrunner. Det kommer publiceras när han fått tummen ur.

I eftermiddag blir det nog en tur på löpbandet igen. Inte heller idag vet jag på förhand vad för slags pass det blir. Det enda jag vet är att det kommer att gå ganska snabbt.