Roadrunner följde Stockholm Marathon hemifrån efter bästa förmåga. TV4 sände direkt över nätet och via marans hemsida följde han några utvalda personer i realtid. Trots gruvlig besvikelse över egen inställd medverkan så var det mycket givande att följa tilldragelsen framför datorn.
För det första... Prestationerna från dem jag följde (Magnus, Staffan, Petra och Lars samt mina kompisar Johan och Henrik) var genomgående mycket bra och i nästan samtliga fall ungefär som väntat bortsett från att det faktiskt gick lite snabbare för dem än jag trodde det skulle göra.
Som mina läsare vet så har jag själv haft målet sub 3:30 på maran för i år. Målet kunde av tråkiga skäl inte uppnås i Stockholm i lördags men nu har jag börjat snegla mot Åland Maraton den 31/10. Den tävlingen ligger perfekt i tiden, tre veckor efter Hässelbyloppet som var tänkt att bli årets sista tävling för min del.
Mitt hälsotillstånd är fortfarande sådär, men i alla fall på väg åt rätt håll. Det känns som om jag tappat massor och jag flåsar rejält när jag har tagit mig upp för trapporna fyra våningar på jobbet. Redan för drygt två veckor sedan, när jag sprang senast, kände jag att formen var märkbart påverkad av den usla träningsmängden under maj. Det kommer att ta lång tid att återuppnå den form jag hade i slutet av april när mina vadproblem började.
Trots missad mara är mitt humör relativt gott. Jag har ju även andra mål med min träning vid sidan av maraton sub 3:30. Jag kan tänka mig vilket antiklimax det skulle blivit för Petra eller Magnus om de hade fått ställa in på grund av en löjlig förkylning. Deras bloggande har ju handlat nästan uteslutande om deras maratonmedverkan och i synnerhet Petras läsare skulle blivit gruvligt besvikna. Dessutom skulle säkert ett och annat internet-troll anklaga henne för att simulera och för att ha fått kalla fötter i sista stund.
Redan i höstas när jag anmälde mig till maran anade jag att nåt skit skulle hända och valde därför avbeställningsskydd för en hundring extra. Det innebär för min del att anmälningsavgiften flyttas till nästa års upplaga istället. Jag är redan nu supertaggad!
Ahaaaa! Åland är ju en fin ö (som jag sällan landstigit på, men sett från hyttfönster)! Jag tror du har 100% rätt i resonemanget om antiklimax. Jag gissar att detta var huvudanledningen till min "något" nervösa förra vecka! Idag känns allt bättre, träningsvärken till trots! Jag ser dessutom fram emot 2011 - troligen lika taggad som du!
SvaraRaderaDitt öde har gjort det klart för mig hur lycklig jag ska vara just nu. Jag sitter på jobbet, två dagar efter en genomförd mara och börjar känna mig hängig och tjock i halsen!!
SvaraRaderaJag klarade dock inte sub 3:30, hon hann bli 3:30:47. Tappade den minuten mellan 35-40km. Men jag är otroligt nöjd och stolt, sen har jag något kvar till 2011 också.
Hoppas du får dig en utmaning i höst iaf.
/Sven
Jag sprang Åland halvmaraton förra året och slog min halv PB där. Banan var platt och vädret var perfekt för att springa fort. Jag kan verkligen rekommendera det där loppet - men förvänta dig inte många åskådare.
SvaraRaderaVilken inspirerande blogg jag lyckats finna minsann! Efter att ha läst en stund bland dina inlägg upptäckte jag dina rekord ute i högermarginalen. Vad som slår mig är att du måste hålla ett riktigt jämnt tempo. 42 på milen är ju ok, men 1:34 på halvmaran är ju faktiskt riktigt bra. Själv har jag märkt att det enda sätt att springa snabbare för min del är att träna benen hårdare, antingen med hjälp av knäböj ett par ggr i veckan eller med hjälp av backträning.
SvaraRadera/John
@Magnus: Själv har jag inte varit på Åland sedan en klassresa i sjunde klass (dvs. våren 1983). Nu är jag anmäld och nu ska det bli springa av!
SvaraRadera@Sven: Din tid är ju så nära sub 3:30 att det väl måste räknas som uppnått mål!? Mycket bra sprunget!
@Rodney: Det är vad jag hört också och jag räknar med en bra tid... om jag nu lyckas hålla mig frisk:-/. Att det inte är några åskådare gör mig ingenting. Jag tenderar att drabbas av rampfeber ibland :-D.
@John: Kul att du hittat hit. Förhoppningsvis kommer jag i fortsättningen kunna bjuda på lite action igen, efter att maj och början av juni varit katastrofalt dåliga i träningsavseende. Jag är själv förvånad att jag lyckades pressa fram 1:34 ur mig själv på träning. Jag hade du dessutom mer att ge. Tanken var att jag skulle gå i mål på en tid kring 1:33 på Kungsholmen Runt, men det var ju då (eller strax innan) mina vadproblem började:-/.
Ålands maraton... varför inte. Som du skriver ligger den bra tidsmässigt. Ska kolla in deras hemsida.
SvaraRadera