lördag 12 juni 2010

Första passet på tre veckor.

Så blev det äntligen dags att snöra på sig löpardojorna. Med några ystra skutt och ett saligt leende bar det av för Roadrunner mot Gamla Uppsala. Men ysterheten försvann snabbt och leendet likaså när han efter bara några hundra meter flåsade mer än han borde vid det relativt beskedlinga tempot.

Att påstå att det var jobbigt är kanske att ta i men det var i alla fall betydligt jobbigare än det borde vara i det tempot. Hela passet omfattade 10,31 km och sprangs i en snitthastighet på 4:59 min/km. Skulle jag sprungit med samma grad av ansträngning i slutet på april hade varje kilometer gått omkring 20 sekunder fortare.

Den vad som gnällt så mycket på sistone kände jag ingenting av och av min förkylning återfinns det ännu en liten rest i form av lite rossel långt ner i luftrören. Annars mår jag prima!

Även om det kommer att bli en lång väg tillbaka till aprilformen så känns det skönt att äntligen vara igång igen. Nu ska jag föröka (!) låta bli att förivra mig ett par veckor. Det är så lätt hänt att jag drar iväg alldeles för snabbt, som jag annars tenderar att göra.

7 kommentarer:

  1. Back on the track! Se till och ta det lugnt så kommer formen snart tillbaka.

    SvaraRadera
  2. Härligt!
    Tycker det låter helt ok att du sprang en mil under 5-minutersfart efter förkylning. Kroppen är ju helt trög första veckan efter att man blir frisk.

    SvaraRadera
  3. HÄrligt att du är tillbaka, och skönt att vaden inte gett sig till känna!
    Jag vet hur sugigt det är att formen försvinner SÅ snabbt när man är sjuk. NU är jag ju inte i närheten av dina tider (med maaaaasssa tid) men jag ser ändå en märkbar skillnad efter 10 dagars gastroenterit!!
    Nu är du back on track! :)

    SvaraRadera
  4. Kul! Håll hårt i tyglarna så ska du se att det blir bra!Sommaren är LÅNG! .-)

    SvaraRadera
  5. Tror att du kommer igång snabbt.

    Idag körde jag det första fartpasset på en månad (på grund av vaden) och det gick faktiskt bättre än förväntat.

    Som du sa, lite försiktigt ett tag framöver men jag tror att det ligger där och du måste bara "väcka" det lite.

    Mmm, ska bli intressant att följa och se hur du upplever "comebacken" och hur lång tid det tar för dig att komma tillbaka.

    Kämpa på (försiktigt så att inte skador kommer tillbaka) och tappa inte självförtroende nu.....

    MVH

    SvaraRadera
  6. Bra där, ta det piano så är du snart igång på allvar igen!

    SvaraRadera
  7. Bara 4:59 på milen, välkommen till min värld! :P

    SvaraRadera